svg fil
pdf fil

JHB - resultatet - varför

Varför?

Ekologi. Naturen bildar ett ekologiskt samhälle. Växterna bildar ett mycket omfattande system med enorma massflöden. I flödet kan man beskriva cykler av grundämnen. Solen tillför energi till detta förlopp. Grunden till liv är proteiner och därmed kvävets förlopp.

Växternas massflöde är absorbtion av mineraler, tillväxt, död och föruttnelse. Allt inom en liten area. Djur i detta samhälle ingår i systemet och använder enbart en liten andel i massflödet. Enbart en liten del av massflödet används för tillväxt. Intagen föda lämnas snart i närheten.

Boken sidan 84.

Människans föda måste vara energität. Rotfrukter och blad kräver intag av 3-4 kg/dag och är ej möjlig. Däremot är nötter och fetter väl passande. Säl innehåller hög andel fett medan vilda däggdjur har liten andel.

Mjölk ger avsevärt mer energi än kött. Nackdelen är att det är tillgängligt enbart under säsong. Domesticeras djuren blir mjölk tillgänglig och kan lagras som ost.

Födoanskaffning - population

Det finns en relation mellan population och födoanskaffning. Där födotillgången är fast ställs populationen in till en viss nivå. Boskapsskötseln är en sådan. Odling kan man ändra ytorna för, men det är mängden kväve som avgör. Kvävemängden är fix i marken eller erhålls från en given mängd boskap.

Vid slåtter är det enkelt för en familj att öka slåtterytan och därmed tillgången på kväve. Därmed ökar mängden föda.

Odling, Bete och Skog - OBS

Boken sidan 327.

I ett jordbruk med boskapsskötsel och odling flyter kväve mellan delar. Ett nedfall av kväve sker till alla ytor. En modell OBS beskriver dessa som skog S, betesmark B och odlad O mark. Utöver detta kan finnas ett lager av gödsel L. Växterna V innehåller kväve. En del av växten går till skörd.

Under förhistorisk tid betade boskapen sommartid på äng eller i skog och under vinter i skog. Vinterbetet krävde avsevärt större ytor och kom att begränsa mängden boskap. Sommarbetet var från början skog men öppnades sakta och blev till slut äng. På så sätt fördubblades mängden boskap. Under medeltid infördes slåtter - vinterbetet odlades på ängen, boskapen gick sommartid i skogen. Mängden slåtteräng begränsade mängden boskap.

Odling kan ske på olika sätt. Den enklaste formen använder i marken lagrat kväve. Odlingarna måste då flytta runt. Sedan infördes gödsling från boskapsskötseln. Varje steg gav mer tillgång på kväve och därmed högre avkastning.

Dessa två förlopp har beskrivits som 9 olika typer av jordbruk. Var och en gav avkastning av kött, mjölk och odlad gröda.

Befolkningstätheten ökade under förhistorisk tid i takt med avkastningen, främst av effektivare odling. Senare ökade den i takt med slåtterytorna. Varje generation ökade denna några procent. Befolkningstillväxten blev exponentiell.