resultat

databas

GIS

JHB - projektet - hyddor

Hyddprojektet
Jägare- och herdeboplatser

Boken sidan 487.

Då projektet startade fanns ingen kännedom hos oss av hyddor. Detta gäller även svensk och merparten av europeisk arkeologi. Projektet startade då vi fick tips om en sådan hydda av en ortsbo.

Syftet var att fastställa hyddornas konstruktion, dess spridning i landskapet och förhållande till de förhistoriska gårdarna samt att förstå deras användning.

Boken sidan 490.

Metod. Efter tipset inleddes ett sökande efter flera sådana. Relativt snart hade flera hittats.

Boken sidan 960.

Prospektering. En intensiv prospektering påbörjades. Denna blev möjlig inom områden med orienteringskartor. Dessa täcker ett relativt omfattande sammanhängande område. Prospektering skedde noggrant.

Därefter har nya byggnader dokumenterats i samband med den generella inventeringen.

En mall har funnits för hur dokumentationen skall utformas. Denna har använts under hela projektet. Vissa parametrar av de noterade har idag ingen relevans, medan de andra har. Dokumentationen skedde genom beskrivning av byggnadens struktur och mått, samt en beskrivning av läget för byggnaden. Statistik har upprättats för de olika parametrarna.

Boken sidan 534.

Historiska dokument. Det har varit uppenbart att man skött svin i skogarna under historisk tid och förhistorisk tid.

Statliga dokument såsom lagar, förordningar, domprotokoll, byordningar och lantmäterihandlingar studerades för att avgöra om svinen hade någon betydelse. Om så var fallet skulle antagligen omfattningen varit god.

Staten beskattade svinen med en speciell skatt, ollongälden. Ur den söktes omfattningen av verksamheten i Halland och undersökningsområdet. Den resulterade i en viss mängd slaktade svin per arealenhet och därmed en viss mängd energi. Denna jämfördes med annan näring till människorna.

Boken sidan 491.

Studier av primitiva herdefolk. Tre huvudtyper av hyddor hittades: kättar, hydda och stenring. Studier av motsvarande anläggningar i Norge utfördes. Dessa gav uppgifter om datering och användning.

Resultatet var så gott att studier skedde sedan av boskapsskötsel från Tyskland, Frankrike, och Italien. Vissa byggnader återfanns. Stenringar fanns bara i Norge. Studierna flyttades då till Australien, Kenya och Tibet.

Boken sidan 215.

Detta föranledde studier av biologiska mekanismer för prägling och ejektion av mjölk.