resultat

databas

GIS

JHB - projektet - föremål

Föremålsprojektet

Boken sidan 119.

Syfte. Flintartefakter finns främst från neolitikum och början av bronsålder, 4.000-1.500 f kr, se boken sidan 404. En typ av artefakter har en viss nyttjandeperiod. Varje enskilt fynd kan ha återfunnits på en viss plats. Kombinationen av plats och nyttjandeperiod anger en form av markanvändning. Hela fyndmaterialet visar spridningen av markanvändningen.

Materialet skall presenteras på lokala kartor och som GIS-data.

Boken sidan 401.

Museer. Hallands museum, Varbergs museum, Borås museum, Göteborgs museum, Statens historiska museum samt fornminnesregistret.

Boken sidan 398.

Hänsyn har tagits till amatörarkeologers inventering. De finns dock inte med i databasen men väl vid utvärderingen.
Bengt Bengtsson, Ås; Göran Bengtsson, Hästhaga; Göran Bengtsson, Apelvik; Ivar Karlsson, Grimeton; Folke Svensson, Falkenberg;

Boken sidan 119.

Framtagning av grundmaterial. Alla museerna besöktes senast 2010-2011. Alla kort över forntida artefakter fotograferades/skannades inom de utvalda

områdena, se boken 410. Statens historiska museum hade då lagt ut register över sina fynd på internet. Sökning över relevanta socknar genomfördes. För samlingar som innehöll en sådan socken kopierades allt material.

Boken sidan 410.

Evaluering av proveniens (plats för fynd). Beskrivningen för en artefakt anger oftast en plats för återfinnandet. Den kan vara angiven med olika noggrannhet och benämningar. Dessa översätts till verkliga geografiska platser.

Boken sidan 411.

Unifiering av dubblettbeskrivningar. En artefakt kan vara registrerad på flera museer och i fornminnesregistret. Dessa slås ihop till en beskrivning.

Boken sidan 411.

Extrahering av karakteristik. Artefakten finns oftast avritad eller beskriven. Utifrån detta karakteriseras den med ett antal nyckelord såsom: yxa, bred, tvär, flinta, ljusgrå, defekt