Resursteori för multiprocessorer

Gunnar Carlstedt

En teori för resursutnyttjande i multiprocessorer presenteras. Teorin visar att med automatisk placering, dubblering och övrig styrning kan multiprocessorer implementeras.

Det är generellt möjligt att implementera godtyckliga program på en multiprocessor utan kännedom om dess arkitektur.

Latenstid och minnesvolym kan beräknas för godtyckliga program sedan ett antal mätetal är kända för programmen.
Teorin kan användas för att optimera dimensioneringen av multiprocessorer. Processorerna kan vara av finkorniga eller grovkorniga.

rapport 91-89546-07-5.pdf